Medierna bidrar till ansvarstagande ledare

I en debattartikel i Veckans Affärer den 3 februari resonerar ekonomie doktor Pernilla Petrelius Karlberg kring hur företag låter medielogiken styra vilka beslut som fattas. Hon för en intressant diskussion om hur moraliska överväganden ofta blir en fråga om vad som är kommunicerbart på ett riskfritt sätt, och hur detta riskerar att leda till ängsliga ledare.

Vår uppfattning är tvärtom att medialiseringen av samhället i huvudsak bidrar till ansvarstagande ledare. Mediegranskning är i grunden bra, eftersom den sätter ett tryck på alla företag och institutioner att ta samhällsansvar och agera på ett sätt som omvärlden uppfattar som etiskt försvarbart.

Det mediala trycket att agera mer etiskt hjälper inte bara samhället att utvecklas. Även de granskade aktörerna gynnas, eftersom aktörer som tar samhällsansvar i längden blir mer framgångsrika.

Många som utsätts för kritisk granskning svarar tyvärr med att angripa medierna. Vi ser upprepade exempel på makthavare som sluter leden, sticker huvudet i sanden och fokuserar på detaljfel i journalisternas rapportering. Att göra medierna till den stora skurken är att missa viktiga möjligheter till självrannsakan och utveckling.

I stället för att skjuta på budbäraren bör den som utsätts för kritisk granskning låta öppenhet och ansvarstagande prägla agerandet. Det innebär bland annat att man är tillgänglig för mediernas frågor, talar sanning, lägger alla kort på bordet, ber om ursäkt om man har gjort fel och redovisar konkreta åtgärder för att komma till rätta med brister. Ett sådant agerande leder till sundare kulturer och starkare värderingar hos företag, myndigheter och organisationer.

Till skillnad från Pernilla Petrelius Karlberg vill vi ge följande råd till styrelser eller ledningsgrupper som ska fatta viktiga beslut: Ställ er frågan ”Om vårt beslut blir en nyhet som hamnar på löpsedeln, kan vi då stå bakom det och förklara oss?”. Om svaret blir nej – ändra beslutet.

Frida Blom
Birger Östberg
Pr-konsulter, Westander