”Vi vill att staten tar ansvar för kontanterna”
Publicerad i Pr-handboken 2019
I Sverige är trenden att digitala betaltjänster ökar och att användningen av kontanter minskar. Samtidigt visar Sifoundersökningar att sju av tio svenskar vill ha kvar kontanter som ett möjligt sätt att betala.
– Det finns många fördelar med omställningen till digitala betaltjänster, men den är inte problemfri. Framför allt ser vi ett ökat digitalt utanförskap för socioekonomiskt utsatta, äldre och funktionsvarierade, som ofta har ett behov av kontanter, säger Johan Nilsson, marknadschef på Bankomat AB.
I dag finns ingen aktör som tar nationellt ansvar för kontanthanteringen i samhället. Riksbanken har i grunden ett ansvar, men det har successivt skjutits över på privata aktörer. Post- och telestyrelsen ger också visst stöd till kontanthantering, men det handlar mer om punktinsatser än om ett helhetsgrepp.
– Kontantinfrastrukturen är samhällsviktig och bör därför upprätthållas och subventioneras av staten. Bankomat föreslår dels att Riksbanken får ett ökat ansvar för kontanthanteringen, dels att Post- och telestyrelsen får ökade resurser för att säkra kontanttillgången, säger Johan Nilsson.
Många riksdagsledamöter förespråkar ett lagkrav på banker att hantera kontanter, som ett sätt att lösa tillgänglighetsproblemen. Detta förslag diskuteras också i en parlamentarisk utredning om en ny riksbankslag, som ska redovisas i maj 2019.
– Risken med ett lagkrav på banker är att staten abdikerar från sitt övergripande ansvar för kontanthanteringen. Vi på Bankomat tar ansvar genom att etablera nya kontantcenter runtom i landet. Så länge det finns ett behov av kontanter kommer vi att försöka göra dem tillgängliga, säger Johan Nilsson.
Foto: Bankomat
Läs mer om samarbetet med Westander.